Närmande kärlek * Vem är du att kyssa min nacke i vargtimmen? Hör du hur mina andetag hamnar i otakt, att jag missar säga ditt namn i ett ljudlöst gap, att jag tappar räkningen på fingrar, tår och sekunder att jag speglar stundens hetta i dina ögon och inget mer O så fortsätter du i alla de rätta oväntade stunder överraska Mitt blod fylls av syre mitt i ett missat andetag Jag landar liksom inte lika väl i tiden längre En sekund går, ett andetag gås miste om Jag har alltid velat se ett mirakel som detta, att ett jag villkorslöst ses och hålls om, till den stund att jag faller ur ofrivilligheten, och ner i trans bland en hängiven tvåsamhet Med nosen mot din hals och bröstkorg mot bröstkorg, landar jag lite mer i hon jag alltid lekt kurragömma med Jag vill ha dig nära mig, i det sämre och i det bättre, bland svårigheterna och det lätta, kyssande mig till lugn och galenskap
Vem är du att inte vara här nu och ändå få mig ur balans?
*
Fri vers
av
Nimbus
Läst 337 gånger och applåderad av 19 personer Publicerad 2020-02-23 16:18
|
Nästa text
Föregående Nimbus |