Jag sitter ensam i mörkret, det är så tomt att jag både hör och känner

mitt hjärtas slag.

Sitter och tänker på ingenting, men så kommer tankarna tillbaks

från när jag var liten och allt var bekymmersfritt där jag satt

bredvid pappa i köket på den avlutade kökssoffan,

väntandes på mamma borta vid spisen där hon lagade mat

medans hon pratade och sjöng på någon trallvänlig melodi,

jag var mycket lycklig på den tiden

jag var så ovetandes då.