Ja det tog så många steg

att till sist förstå mina fel

så min väg den blev lång

mot att en dag få bli hel

För den väg som jag tog

var både snårig och lång

men den blev början på slutet

av min egen livsgåtas sång

Min melodi den gick i moll

och min text den var svår

med ett stort mörker i orden

som inte många förstår

För jag har famlat mig fram

bland alla lögner och svek

såg aldrig svaret på gåtan

ja visst ni kan se mig som vek

Det var ett sorts liv i förtvivlan

för drogens effekt den var god

och jag tror att viljan den fanns

men att jag bara saknade mod

Jag ville vakna ur drömmen

som så länge plågat min själ

för att se ett ljus där i mörkret

för hela vår mänsklighets väl

Jo visst jag gråter av ångest

för alla de misstag jag gjort

så min skuld den finns kvar

den kan aldrig någon ta bort

Copyright © AndLou