Möt upp

Låt minnet av en älskad få flyga i vinden
Låt röster från förr viskas mot kinden

Lämna sorgen och hatet åt glömskans hav
Rita rent i ditt sinne med trollkarlens stav

Betrakta noga och kritiskt en bångstyrig tid
Vänta varsamt likväl stridbart på riklig frid

Låt dig längta och tro på horisontens magi
Klättra upp ur din skorsten lev ut och bli fri

Med sylvassa klor och på vingar så strama
Det alstras ett väsen du längtat att krama


Dig själv, dig själv
Möt upp, möt upp