Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du lämnade mig ensam att sjunka till botten

Tiden rinner iväg som en fors oundvikligt och brutalt,

det vatten som runnit förbi kommer aldrig tillbaks,

som tiden själv den är för evigt förlorad när den passerat,

en flod av minnen forsar förbi, en del bra en del otrevliga

somliga var glädje och skratt en del frustration och vrede,

en del av dig som aldrig kommer tillbaks då vi var lyckliga och kära,

du var så varm och vacker då, men vad hände med dig,

du simmade iland och lämnade mig ensam att sjunka till botten.

 

 




Fri vers (Fri form) av den nakna poeten
Läst 81 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-03-29 11:46



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten