Som vi känner igen oss
i det bottenlösa, nattens dyner
de svarta förtöjningarna lossade
från våra revade vingar

med ansiktet gömt i ett fotografi
lyssnar du till skuggornas samtal
jag läser ur en oskriven bok
dikten du gav mig

och tågrälsen sjunger
med kvällen rusande längs fönstren
denna kärna av mörker
sjöarnas hemliga namn i din mun