Mellan raderna
utan ord,
vid sidan om
längs skogen
med vinden
och solskuggan -

Som i en saga för barn -

att duvorna upplät
sitt flyende ljud
och sina vingar -

att talgoxen förtonade
ur snåren oberörd -

medan en ekorre flydde
från sin nyfikenhet
när hackspetten trummade.

Just då tycktes ögonblicket
se längre,
och vackert i sol och skugga
som med barnets ögon
eller den vises

att i det obetydliga
finns det sagolika fördolt.

Så klädde sig ögonblicket
i överraskande klarsyn -

men flydde mig sedan
lika snabbt och naturligt
som när molnen glider förbi.