som nu när våren blåser bort mitt förflutna
den blåser bort minnen, sorgerna och ångesten
så som då sen när sommaren kommer
och sluter sitt varma mjuka täcke över mig
den får mig då att glömma min egen verklighet

men där i mitt innersta inre, där djupt under ytan
fortsätter de öppna såren i min själ att läcka
dunkla minnen som obönhörligt sipprar fram
och som hela tiden tvingar mig framåt
till att en gång för alla avsluta detta inre krig

...för tiden läker sällan alla sår