Nu sitter den gamle mest på land. Ut över havet skådar han.
"Där låg förr mitt hem"
"där styrde jag mot fjärran land"
tänker han vid morgonkaffet
"min vy var vågors himmelshorisont."

Han suckar och mumlar att "fan-vad-pekoralistisk-man-blivit-på-äldre-dar"
"det borde kunna skrivas bättre det här"
det med Den Gamle och Havet.
Så
han andas djupt in. Spanar mot fjordens vatten.
Skakar på huvud och axlar.
Muttrar
"om-jag-ändå-skulle-unna-mig-en-liten-tuting!"
"bara idag."
"Yohohoo for a bottle of ruhm", ropar han.