Saknar det
vi en gång hade
men vill endå inte
vända om.
Dem tre orden,
känns idag så långt bort
att vi en gång sagt dem.
Du var mitt allt,
med tiden fick vi djupa sår
men istället för att läka dem
strödde vi i salt.

Känslor så starka,
som att nå toppen
av ett berg,
som att se norrskenet
skifta färg.
Du plus jag var sant
men vägen nedför berget
blev alldeles för brant.

Men du ska veta,
jag glömmer aldrig
att du var min värme
en tid i livet
när allt kändes kallt.
Jag älskade dig,
tusenfalt.
Du var min dröm,
jag var din
men vi krossades trots allt.