Min dotter som gjort sin hemläxa
visade mig en text hon hade skrivit...

Då upptäckte jag att hon stavat aldrig
med två l, skrivit alldrig... Jag gav henne
ett tips, aldrig stavas aldrig med två l,
alltid stavas alltid med två l...
Lätt att komma ihåg!

Nej, sa hon, fröken hade sagt att det
stavades med två l...

Jag tog fram en ordlista, visade den för henne
och sa, här ser du hur aldrig stavas... Rätt!

Hon sa, hur gammal är den? Tryckt 1948, sa jag...

Då sa hon nu är det 1978! Mycket har hänt sedan dess...
Saker ändrar sig även språket... Du måste ju hänga med
med på nya tider... Inte komma dragandes med dina
gamla böcker jämt... De är ju ute för länge sen...
Vi skulle skaffa nya... Hon skulle ta upp det
med sin fröken...

Så var nästa skoldag slut... Dottern kom hem...
Jag undrade hur gick det med ordet aldrig...

Hon berättade då, att igår, hade en flicka skrivit
ner sin egen berättelse på svarta tavlan, fröken
hade sagt den var så bra, den skulle alla skriva
av... Men inte upptäckt att aldrig var felstavat där...
Alla i klassen hade stavat aldrig fel...

Hennes fröken skickade med en hälsning till mig...
-Jag bör nog skaffa en ny ordlista i alla fall...
För på 30 år har många nya ord kommit till...