Plötsligt visar denna pandemi att man
inte haft någon kontroll på att
samhällsfunktionerna fungerar.

Apoteken, sjukvården, äldreomsorgen
och skolan är i fritt fall! Tomma lager!
Det finns inte mediciner, utrustning,
sängplatser och en stor personalbrist råder
där kompetensen inte motsvarar de behov
som krävs!

Man förlitar sig på att EU ska vara en
stödfunktion vid kris men det visade sig
vara en tandlös tiger.

Sverige kan inte längre försörja sitt land vid
en livsmedelskris.

Energibrist i södra Sverige idag visar på stor sårbarhet
när det gäller försörjningen av el!

Vårt land blöder och regeringen försöker stoppa
detta genom att dela ut pengar utan egentlig
kontroll hur de används. Ibland löften som inte
visar sig sanna!

När valde man bort ansvaret, av att se om och säkra
överlevnads strategierna! Var fanns planen på att säkra
underhållet och försörjningsförmågan?

Jag hör hur statsministern pratar om mångfaldens
Sverige och att det är viktigt att alla blir delaktiga i
samhällsbygget. Ord bara ord!

Verkligheten i min stad är att 4 skolor med låg,mellan
o högstadium är fyllda med nyanlända och där eleverna
inte hör svenska på rasterna. De bor i områden där svenska
språket är i minoritet!

Kommunpolitikerna slår sig för bröstet och visar upp nya
snygga skolbyggnader men de har ingen plan för innehållet
och den kompetens som behövs för att säkra en bra utbildning!

Man kan inte ta emot fler än man kan ge en integration där
man blir delaktig i att ta ansvar för försörjning och hjälpsamhet!

Ge utan krav skapar passivitet och beroenden som leder till
utanförskap och parallellsamhällen där man tar lagen i egna
händer och nedbrytningen är ett faktum!

Var finns integrationsplanen....och hur syns den i verkligheten!?