Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

75 Eurydike

Det är inte du som vänder om,
det är Eurydike
med ormen ännu släpande i sanden
dess tänder djupt i hennes häl
tills blodet fruset som asteroider
har lösgjort sig ur sommardjupet
och åren rört sig alltför fort
och nu svävar ödsliga och tomma
hennes ögon vita av förundran
din rygg vid grottans mynning
där du stadig, fylld
av ensamhet och vördnad
ser hur äppelträden slagit ut som stjärnor
och fäller sina kronblad i ditt hår




Fri vers av Grävling VIP
Läst 190 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2020-07-12 17:37



Bookmark and Share


  Maja Ivan VIP
Det är någonting med hur tänderna går i otroligt vacker kontrast med äppelblommet.
Jag tycker smärtan I det sena, som känns i dikten, lyfter bilden av hur blommorna faller. Drabbande!
2020-07-13

  Lena Staaf VIP
Vackert, bildrikt. Tidens gång.
2020-07-13

  Nanna X VIP
Mycket vackert
2020-07-12

  Ulf Carlsson VIP
Spännande och associationsrik text, särskilt för oss 75+poeter som står "vid grottans mynning" och ser tillbaka men också framåt.
Orfeus´ sjungande huvud skall fortsätta besjunga kärlekens och stjärnevärldens mysterier.
2020-07-12
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling VIP