Jo visst jag lever ett annat liv nu
men jag fick vandra många mil 
jag gick från något som jag hatade
och som gjort mig alldeles för labil

Nej ingen såg mig när jag gick 
för jag sa ingenting till någon 
det var ett infall som jag fick 
och blev kallad störst av alla egon

Det var en kall november kväll 
när jag släppte taget om mitt liv 
detta var inget som jag planerat 
nej jag bara gick med stora kliv

Ja det var ett beslut som var mitt eget 
något som formats av all press
jo det är så svårt att helt förstå 
de var nog mest för att jag var less

Det var all den ångest som jag bar på 
som drev mig bort från tryggheten 
där fanns det ingen framtidstro 
jag tänkte att jag måste resa mig igen

Men jag kände en sorts förtvivlan 
något som jag saknade i livet 
där var tron på mitt förstånd 
något jag inte längre tog förgivet

Så även om summan är konstant 
av alla de valen som jag gjort 
är det inget som jag kan förklara 
nej för det är alldeles för stort

Nej för det bränner i mitt bröst 
av alla sorger som jag bär 
och det ger andra mänskor makt 
att med förakt beskriva den jag är

Men en dag ska hoppet segra 
även om vägen kan bli lång 
ja jag ska springa sista biten 
om jag kan finna ljuset än en gång

Copyright © AndLou