Redan medlem?
Logga in
UpphunnenHar länge gömt mig i nuet Nu tornar mörkret bakom vågorna Är det slutet som rullar in mot klipporna
Vattnets eviga kraft som sliter ner motstånd Gräver djupa fåror i skrovlig granit tills den är lika len som morgonen innan kaoset vaknar
Måhända är evigheten gömd just där i gränslandet Just där jag gömde min ensamhet Stillheten lättar ankar Låter mina tårar ringla sig över den lena kinden Som en motsats till graniten Ytan jag trodde varade för evigt Men nu vet är lika mjuk som mitt inre
Tiden är evig när allt annat förgås
Ensamheten håller mig sällskap Längs älvens vindlingar
Övriga genrer
av
Hopplös själ
Läst 101 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2020-08-05 01:16
|
Nästa text
Föregående Hopplös själ |