På min axelDär sitter ett barn Någon slänger en blick Det berör mitt sinne föga En mun talar giftiga pilar De träffar mellan mina mörka moln Besvikelsen skriver runtecken ovan blickarnas fallna glöd
Där i jorden krälar deras egen oförmåga Smala ögon av visshet Låter deras eld bränna Bakom deras egen rädsla
Bortom dessa skådeplatser Tittar barnet otåligt på mig Plötsligt förtvinar allt I grunden där murar vacklar
Jag byggde hela slott På jordar fyllda av tomt ekande I enslighetens land fann jag ett överflöd av tankar
Nu står jag där med tidens spelkort som svarte petter
Något som vilar på axelbarnets runtslängda uppfattning av mänsklig kontakt uppsliten ur bördiga jordar
Den grunden håller inte måttet ens en mansålder
Andra odlar prunkande trädgårdar Barnet på min axel måste dö
Stenen tynger mig Tilltron vacklar medans årstider hinner blomma ut
Hur många liv hinner byggas upp åter Under en utmätt mans verk
Skörden i min trädgård Är det bara falsk frukt Utan smak av lust
Det enda som prunkar En blodlönn helt själv Med mörkröda rasslande löv
När enslighetens vidder Pinas av sorgens vinande sång Runt trädet hukande krumt
Övriga genrer
av
Hopplös själ
Läst 141 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2020-08-11 00:04 |
Nästa text
Föregående Hopplös själ |