Vi iakttas av träden, varsamt
sveper de hösten om våra axlar
och namnen karvade i barken
minns den beska doften av sav
mot en fjärils tunga

en gång bar du mig i en dröm
som en famnfull grenar över fälten
ska jag hålla dig
där snön fallit i sår och skrevor
och blivit kvar