På en trästol satt en kvinna som kunde måla, men inte visste för vad hon skulle skåla.

Hennes händer hade släckt alldeles för många bränder, och hon var nu utan tänder.

Skrattande måsar på vita stränder.

Vet du vad som är det mest fascinerande med mina skriva ord?

Den svarta katten i den kalla natten

Inte mannen utan hatten, som inte längre kunde höra de höga skratten.

För han hade letat efter den försvunna skatten, bland ljusblåa vatten.

Kom, följ med mig ut på ett äventyr.

Vi kommer snart hitta vår destination, den är där borta.

Ser du var mitt finger visar, frågar jag, medan dina ögon kisar.

Där borta där månen hälsar godmorgon till solen.

Strax bortom trästolen.