Den avslutande 18:e dikten i min samling ”Jag regnar under Prags kastanjer”.
Mala Strana
hett i dag
bänken här i
skuggan passar
till höger där borta Zoubeks skulpturer
snett bakom är Strahov och
Hradcany på toppen av stan
mitt framför mig Roma
hotellet med den simmande hajen
med Kampa bakom
och bortanför Moldaus vatten
gränderna i Stare Mesto
och Josefov i norr
till vänster Karluv most och
vapenlarmet jag fortfarande
hör därifrån
Praha betyder tröskel
ett bra namn tycker jag
en tröskel ser åt båda hållen
höger hand har hållit här
med lust omkring pennan
och vänsterhanden jobbat på att läkas
Prag du har alldeles egna
skalbaggar i språket
som stjärnor på nyspolad is
jag grubblar mig evig
på den solblanka gåtan
på tröskeln som snubblar på mig
lutar mig
bakåt på bänken
och sjunger för fåglarna
dobre vlasim u pokralni
zevrem
ya ma sira e lo strani je strani
melodía
edlech dima a vost darno
jelen
o narodje
a mi novy y novy poezía
- - - - - - - - - -
Fotnot:
Vilket språk det är där i slutet kan jag inte säga på rak arm, men jag tror det är nåt fåglarna är införstådda i, när man lutar sig bakåt på en bänk och solen flödar i Petrinparken i Prag.