Snart är det öst.
Nej hon är redan här.
För i dag är det redan nionde oktopus.
Och klockan är kvart i älva.
Jag fattar årtalen och ror.
En katt som heter Eriksson.
Vilar i ett fönster fullt av sol.
Ibland är det nerför till frukost.
Det är därför det är ingenting.
Och alla kloka tankar kommer tillbaka.
Alla människor som är uppdelade.
I farbröder och morbröder.
Och far och mor.
Och sanningen liknar en vedtrave.
Med min hunger ska vi elda.
Eller också är det inte riktigt öst.
Kan va häst också.
Drar väldig vagn med kantareller.
I ett fejs bodde tre små grisar.
De hade äntligen bakom sig.
Skuggan utanför växte och blåste.
Flydde de bakvägen kom de till en serie.
Där var det två som strulade runt.
Då blev en av dem gravid.
Så är det alltid.
Oftast hon var det.
För 20 år sen hände bilolycka.
Därför bytte de identitet.
Hon blev han och han blev hon.
Som de alltid varit.
Ingers-Olle var också där.
Han högg ved till kvällsvarden.
Yxan blänkte som sol i skog.
Eller vetskapen.
Bara vetskapen kan det ha varit.
Ord är snöbollar som värmer.
Snart kommer en buss.
Man ser molnet därborta.
Har vi massäcken me.
Ja prickig korv och mesost.
Kopp behövs inte.
Vi tar locket till termosen.
I mina öron Bob Dylan.
I mina öron är Beatles.
Ja och Simon and Garfunkel.
Äter upp mackorna innan flugorna kommer.
Är rädd för flugor.
Nu kommer bussen.
Chauffören lutar sig mot oss.
Ska du med?
Ja ska du med?
Årtal och äventyr och vatten.
Du säger inte godnatt av sten.
Långsamt har vi nåt som växer.
Flen-Grina och Sop-Alvin.
Har satt sig vid vägkanten.
De talar om hur fint de va.
När de blev ljus omkring.
Deras händer är av flätad korg.
Och munnar också.
Fyra komma fem miljarder år är jorden.
Ingen gråter.
Vi är snurriga och runda.
Vi gräver i varandras rymder.
Och slätar ut duken.
Sätter på kaffe.
Skjuter fram en stol.
I himlen kommer en segelbåt.
Syns lite grann.
Det är en mjukdag
med sjung av vind.
Daggkåpa.
Haralds blinning och stenros.
Blåeldsblå av mildan ro.
I mina ögon dunster av gullvivor.
I min näsa liggande ved.
Jag klättrar i Fangorns minnen.
Ord är snö som kommer falla.
Skönhets ämbete och glas.
Långsamt har vi nåt som växer.
Månen har ingen luft.
En millimeter ovanför henne
börjar rymden.
Du säger inte godnatt av sten.
Jag fattar årtalen och ror.
Katten har kraft när den sover.
Under ena ögonlocket är hon i Ama-
zonas regnskog med Tage Danielsson.
Under andra sjunger hon Imagine
på Lennons vita flygel.
Solen badar i kallbadvatten.
Från söder lättheten.
Ola Ang från Angola.
Bryt-Nils och skuggande flor.
Snubblande snubbar.
Vinglandet.
Landet av vingar.
Vi får bara klara oss
med ljuset från stjärnorna.
I denna den första hästdagen.
Omsorgsfull av hö.
Nu kommer bussen.
Chauffören lutar sig mot oss.
Ska du med?
Ja ska du med?
Årtal och äventyr och vatten.
Du säger inte godnatt av sten.
Och månen.
Hon anar dig.
Som i silver.