Det är alltid kyligt

runt omkring mig

och var jag än går.

Klara nätter syns jag bäst.

Och ser du mig djupt i ögonen

en stjärnklar natt

glimmar gröna kristaller

där i ljupet, bara för dig.

Som smaragder av is. 

För bakom ögats glitter

skymtar själen.

Min blick får dig

att huttra och rysa

i kval. 

När kalla fingrar griper

om ditt hjärta, 

och mina läppar

är kyliga mot dina.  

Vill du ändå försöka att värma mig. 

Men min ensamhet

är inget jag lider av.

Den kommer bara av den jag är, 

mångudinnans dotter.