Du tror att du kan inreda mörkret
med regnet som föll medan vi sov
ur en dov augusti med vingarna bredda
blöder vi stjärnstoft och mull
famnar efter hudlösa rötter
i nipornas silvergrå sand
och du tror att du kan bära detta
när regnet redan har passerat
en handfull stenar utan färg,
allt det namnlösa inombords