jag har alltid gått med starka ben orädd för allting jag 

har inte låtit något stoppa mej eller någon för då har 

jag inväntat rätt tillfälle och ställt fel till rätta . i min 

värld som jag har byggt upp sten för sten tills jag 

har skapat mitt slott och alla bariärer runt om mej 

är skapta för dom största monster . som bråkar och 

jävlas med mej mentalt och skapar en stämning

full av kaos för att förvirra mej och ta mej bort i

från verkligheten . som jag levde i för tusen år sedan 

för jag har varit villse och borta länge nu i från mej 

skälv den jag föddes till och blev uppfostrad till att 

leva . som och allt jag älskar och bryr mej om finns där

ute långt i från mej bakom muren som omger mej det 

finns dom som har glömnt mej men även hatar mej eller 

vänt mej ryggen för dom tror jag är tokig galen . men det 

är fel för här sitter jag nu som mej skälv en liten gråtande

pojke i en vuxen kropp . som är rädd för allt runt om mej 

och mitt slott som jag byggde har rasat i hopp som ett pussel 

och alla minna bariärer är krossade det finns inget kvar för 

mej förutom min familj . som älskar mej för den jag är dom 

växte upp med mej och känner mej och ser mitt stora hjärta 

meningstlöst att visa eller att förklara . för ingen tror mej mer

jag har hafft minna chanser men jag tog dom inte för jag flydde

i från allt i skengalopp . inget kunde stoppa mej inte änns jag skälv 

och nu sitter jag här oförstående vad var det som hände eller inte