ända sedan min barndom har jag skilt mej i

från mängden inte för att jag har varit bättre 

utan tvärt om jag har alltid varit min egen och 

anorlunda . på det sätt att jag för det mässta har 

varit ärlig och koreckt mot minna medmäniskor 

runt om mej även fasst dom tagit illa upp men 

det är för att dom lever i en fantsi värld eller en 

förneklse och vägrar se saningen som den är för

att dom inte orkar eller vill hantera den för dom 

vet att dom gjort fel och det här handlar om min 

omgivming och inte resterande runt om kring mej 

dom har blivit jätte arga på mej men med tiden så 

kommer dom till offtast  baka och säger att jag hadde

rätt och det är så jävla skönt att höra att jag inte är helt

ute och cycklar för jag blir offta osäker på mej skälv om jag 

gjorde rätt eller inte efter som jag har dåligt skälvförtroende 

och inte tror på mej skälv därför betyder ett erkänande jätte

mycket för mej