Du skickar sönderklippta brev
som jag ägnar nätter åt att läsa
att lägga i förståeliga rader

en bit av ett kuvert, en tumlängd spetsband
glansen från ett stycke genomsynlig plast
ett ord för sorg och ett för stanna
ett halvt som kan betyda vad vi vill

jag betraktar genom hålet i min hand
tills jag funnit allt utom ditt namn
och släpper papperet i oktobervinden