På Blacksta loge var det fejjat för dans
Och Majlis har blommor i håret
En klänning som kommit med postleverans
med broderi som går långt ned på låret

Staffan tar på en nyhägnd kavaj
lägger pomadan med kammen
tänker på dansen han ska be om av Maj
Och hållna mjukt uti famnen

Nu dånar musiken och klackarna slår
Men Staffan har svårt med ordet
Majlis är så grann där hon står
Och Staffan drar korken till modet

Aftonen lider och snart är det slut
På festen, på fröjden och dansen
Och Staffan han tar ett djärvt beslut
För att inte gå miste om chansen

I natten drar vinden i Tingslösa by
och Staffan har huvet i handen
Om allt slutar snurra, om han sluta spy
Om Majlis kom tillbaka från stranden

Åren de går och alla som vet
de säger "De där va beklagligt"
och bygden den delar sin hemlighet
minns även det som är obehagligt

Majlis och Staffan är gamla och grå
De bor fortfarande kvar i trakten
Och Staffan kan än inte riktigt förstå
Vad som gick fel under akten

Och allt var så länge sen nu
Ändå har Majlis ont i själen
Men att bryta byns tystnad i tu
Är som att gräva med handen i tjälen