ett djupt andetag

dyker ner

i svartaste tjärn

svalkan som omfamnar

slöjor av tagel

som släpper

i sina fästen

från min rygg

en efter en

sjunker i djupet

mörker blandas

med ljus

mörkerljus glittrande

som små färgexplosioner

när allting vänder

och slöjorna

försvinner som sjögräs

i en vattenvirvel

och jag stiger

mot rent ljus

fötterna når botten

ett steg i taget

stranden

hemkänslan

det röda huset

doften av örter

synen av dig

med din korg

i skogsbrynet

här har allting hänt

det fortsätter

att hända

bygget av friden

mitt växthus

sätter mig

på trappan

tänker tillbaka

hur det var

innan allting

tog sin början

hur tavlan var tom

när allting var nytt

när första

penseldraget

fann sin duk

när huset fann

sin form

trädgården 

med sina grödor

och du

som kom

från någonstans

och satte 

kött på ordet

som gör

att jag

har hittat

hem