Din blick etsar sig fast i min hud
Orden, rörelserna och gesterna
Följer efter mig likt en skugga
Ilska och vrede
Beskriver mina tankegångar
En våldnad av känslor gör sig påmind.
Släpp mig fri
Låt mig gå

Smärtans tillvaro går aldrig förlorad
Vid tanken av dig
Historien slutade utan lyckligt slut
För raderna från det sista stycket slets av
Och brändes upp

När kärleken dog ut
Var det många som gav mig rådet att läka
Vila och ge det tid
Det som ingen lyckades förklara
Var inte varför smärtan sved
Utan varför man också saknade den

Så snälla
En sista gång
Tryck upp mig hårt mot väggen
Krossa mina tankar med dina läppar
Dra i mina lemmar
Öppna upp stängda dörrar
Jag följer med dig in i kammaren
Där din tyngd pressar ut mina innersta begär
Jag ber dig
Rasera mina tankar
Fyll ut min saknad
För i botten av sängens resår
Tystnar våra skrik
Mina tårar späds ut
Med svettpärlorna från din panna
///
Våra ögon möts
Och sakta
Försvinner min existens