Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sov gott mormor.


Till mormor.


Inatt somnade jag under din stjärnhimmel
Ett hav av gnistrande ljus precis ovanför mig.

Så nära att jag nästan kunde höra din röst
Hur du skrattade så dina ögon blänkte sådär busigt.

Mannen i månen sa till mig att försöka sova
Men jag ville hellre titta på himlen och tänka på dig.

Jag har glömt hur det lät när du pratade
Och hur dina händer kändes i mina.

Jag kommer sakna ditt galna hår och dina tokiga ideér
Min finaste lilla Einstein.

Jag hoppas du har fått träffa morfar nu, jag vet att du aldrig var hel utan honom.

Men mormor, jag är inte hel utan dig.




Fri vers av Konstnärssjäl
Läst 125 gånger
Publicerad 2020-12-05 22:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Konstnärssjäl
Konstnärssjäl