Jag vill
inte bara
ha
skuggorna
av dig
som kanske
stannar när
mina stjärnor
tappar balansen
och glansen.



Jag vill
inte bara
ha
konturerna
av dig,
som kanske
stannar.
Då färgen
glider av
mitt vatten
när jag
gråter.



Jag vill
bara ha
ditt öde
i mina
nakna händer –
smärtan
när
mitt vatten
inte gråter,

då jag
vet att
mina stjärnor
inte tappar
balansen
och glansen.