Det var en helt vanlig kväll
jag satt i mitt rum
och skrev klart
ett brev...

Dörren min stod
öppen mot hallen
och inifrån köket hör jag hur
radion spelar upp gammal folkmusik
i munter dragspelstakt... Jag hör också
hur mamma fyller på vatten i
kaffepannan... Och pappa kommer
hem, det prasslar till i köket när
han tömmer påsarna med
kaffebröd han köpt på kondiset...

Hela tiden nås jag av deras gemytliga
småprat, i låg ton, ändå helt hörbart för mig...
Så rasslar det till och kaffekoppar och fat
dukas fram...

Nu 65 år senare, sitter jag önskar att jag kunde
få höra deras röster igen och precis då när de
säger det jag aldrig hör mer: - Britt kaffet är klart!
************************************************