Sorgen har bläckblå läppar
en kanna tunn mjölk och en sång
och vi lyssnar inte
till norrskenets sprakande skimmer
men om jag finns intill dig, sovande
om jag bär din frånvaro
som en berlock om min hals
en räv av masurbjörk och horn
och rådjuren som glimtar
mellan de högsta träden
om dessa ord påminner om något
en blottlagd smak eller beröring
ska vi bära vår levande sömn
detta mellanrum mellan glöden
och den pälsgrå askan
ska vi andas, om så bara
för dessa gnistrande dagar