Grannfrun messade och ville att
jag skulle hjälpa till att skapa en snögubbe
till lilla Bettan 3 år!

Ut på trappen kommer de med katten Luna
i band. Innekatten var lycklig av att få komma
ut i frihet så det var bara att följa med i
springtakt....Hon fick mig ta glädjeskutt med sin
iver i att upptäcka vidderna som blivit gränslösa
för en stund.

Inte så mycket snö att rulla snöbollar i ,blev en blandning
av löv o kvistar. Bettan hade ändrat sig .
- Nej ingen snögubbe, vill ha en snökatt, även hon
inspirerad av Lunas framfart.

Snart var katten klar och två snömöss fick bli lekkamrater.

Bettan blev helt betagen av skapelsen, kramade den och bar
omkring på mössen.

Luna blev kall om tassarna och lyckan och inspirationen
varar precis som allt i den här världen en kort stund.

Bettan stoppades ner i vagnen och vi tog en långpromenad
runt ön!

Snökatten beskådades ännu en gång med ett barns lycksaliga ögon.

Det mörknade och vi gick in var och en till sig!

Mitt nyårslöfte...." Fånga nuet och njut stunderna!"

En katt och se allt ur ett barns perspektiv gav mig glädje och
det blev hjärtevarmt!