... lite allt
och ingenting ...

Som det här 
med hur vi är
och påverkar vår
omgivning i allmänhet

och hur vi bemöter
okända människor
i synnerhet ...

Något som är
bland det
vackraste jag vet
är när jag ser
en existens 
som jag möter
på min väg

och den får 
mig att känna
ett sådant där
innerligt otvunget behov
av att bara le ...

Det går inte att 
sätta fingret på
exakt vad det är
den gör 
men det är som om
den utstrålar 
att den tycker om livet
och att bara få 
möta människor
på vägen den går ...

Du kanske tänker
att vissa människor
har ju allt de kan önska sig
och någonsin skulle kunna få
Då är det väl inte så konstigt
att man utstrålar kärlek till livet
och att människor man möter
ens smittande leende får ...

Men det är inte min erfarenhet
Ty de existenser jag talar om
är oftast människor som 
synbarligen har väldigt lite
av alla de förutsättningar
som vi ofta tror är nödvändiga
för fylla livet med mening nog
för att vi ens ska orka bry oss
och visa att vi andra människor tycker om

Emedan de som har det mesta
såväl av finansiell natur
som socialt välmående kretsar
de lever i
kan få även den mest 
livsälskande och glada existens
den möter att förlora allt
hopp om
såväl 
dagen som är
som 
livets möjligheter
och tron på allt 
som glädje i livet är

Har så svårt att förstå
varför det ska behöva 
vara så ...
Att det är den som ingenting har
som finner mening i dagen som är
och som sprider leenden och 
som får andra att se dagens ljus

emedan de som har råd
och som borde ha någonting
att verkligen glädja sig åt
går omkring och sprider känslan
av att hela världen 
för dem
lagt sig i försåt ...

Själv älskar jag livet i allmänhet
och mina älskade barn i synnerhet
oavsett om jag är rik eller fattig
för stunden
Ty min övertygelse är i grunden
att glädje och möjligheter
är någonting som bara kan avnjutas
riktigt innerligt på alla plan
om man förmår att känna
det som någonting berikande
att människor på vägen genom livet
möta och kommunicera med få  ...

... och att kunna känna glädje
av att se andra människor lyckas
i sina liv och när man ett leende får
känna i djupet av sitt hjärta och sin själ
att livet har en mening
och att den meningen är att mena oss väl!