snön faller och faller som mörkret i mitt sinne 

och täcker ljuset som marken under snön med

alla lyckliga minnen i mit medvetade som känns 

så långt i från den verklighet som jag sitter i nu i

min ensamhet . det har ingen ende allt bara faller 

ner det är så vackert med snö tycker jag när allt 

bara faller ner och lägger sej som ett täcke över 

allt men jag gillar inte mörkret i mitt sinne även 

om det täcker allt elände och tråkiga minnen som 

smärtar mitt inre . som jag ser och känner i ljuset 

men nu ligger det djuppt i mörkret där jag inte ser 

eller känner något för en överlevnads att fortsätta 

fram efter min väg i eländet mot glädjen som väntar 

i framtiden när jag gjort upp med mitt liv och det 

förflutna . känslomässigt och mentalt och tankar och 

spärar som jag satt i mej skälv för jag vet att något 

bättre väntar i framtiden jag ska bara rida ut stormen 

glädjen finns där under mörkret som våren under snön 

där ligger kärlek värme och glädjen och väntar på att

upptäckas åter igen . bara rida ut stormen glädjen

kommer igen ha bara tålamod och vänta allt kommer

igen till våren allt finns där under snön och väntar på 

att upptäckas igen som mörkret i mitt sinne det

försvinner  med tiden och årstiden ljuset kommer igen .