... när vissa människor
försöker sko sig
på att sprida tvivel
om andras namn

Penalismen
gror som bäst
och allra mest
när situationen
gynnas av
den totala
isolationen

i små små rum
och andra
mer begränsade
lokaliteter

där människor
endast får 
kommunicera med
och får
information av
ett begränsat urval
av självutnämnda auktoriteter

Dessa företeelser
ses ofta i det närmaste som
för vissa svagare individer
mer normala realiteter

Realiteter 
de mer lyckligt lottade
ej behöver bry sig om
så länge de ej
vet någonting om
vad som händer och sker

så länge isoleringen
i tillräcklig grad
förhindrar att de ser

Men någon gång
ibland
det händer en dag
att lyckan vänder
för någon vilken
ej anses som svag

och över tiden
deras styrka
och självkänsla
bryts ned och isoleras
grad för grad

intills dess
de en dag
finner sig vara
i det rum
där penalismen 
gror som bäst
och allra mest

i absolut isolation
från deras vanliga
en gång så trygga
livssituation

Skammen
som fyller alla sinnen
inför insikten
om vad man utsatt sig för
gör att man ställer sig utanför
och gömmer sig inför
alla de bekanta och vänner
och alla andra
i det sociala trygghetsnätet
man känner

Ty även om man ej
tidigare såg vad
som pågick i dessa
isolerade små rum
och inom andra
mer begränsade lokaliteter
vet man med sig
att man valde
bort möjligheten
till att intressera sig för
vad som pågick
i realiteten i denna
den mer obekväma verkligheten
ingen egentligen vill veta något om

så länge ens livssituation
ej tvingar en till att se och bry sig om

vad som händer och sker
när ingen utanför 
vare sig intresserar sig för
eller ens vill se

Penalismens utövares mardröm 
dock är 
när någon från den yppersta eliten
mot alla odds råkar hamna där

ty det är inte lika lätt
att isolera dem
på samma sätt
då de oavsett 
isolationens kvalitet
och hållbarhet
har en självkänsla
vilken gör att de
sitt verkliga människovärde vet
och ej någonsin
kan gå med på att dras ner i skiten

speciellt då ej av en självutnämnd 
lokal auktoritet
vilken absolut intet om den verklighet
den yppersta eliten lever i 
egentligen överhuvudtaget vet

Det är då om inte förr
som penalismens utövare
inte bara på sina föresatser går bet

utan en gång för alla
stoppas från att fortsätta
med sin ständigt pågående aktivitet
vilken för allt för många
allt för länge kanske varit 
en ofrånkomlig realitet ...

_____________________________

Tidigare publicerad här i juli 2012