Borta bra men hemma bäst
På en sten i Rönne-å
Satt en liten groda
Han satt där och han tänkte på
Det han hört om livets goda
Han hade träffat på sin bror
Han med den breda flabben
Som sagt att världen var såå stor
Han hade koll den grabben
Det fanns en stad en bit ifrån
Den ville grodan simma till
Jag tänker lämna den här ån
Han sa: Nu vet jag vad jag vill
Vid kusten fanns det hav och sand
Han skulle bara ta sig dit
Där badas det i sol ibland
Det är nog bara en liten bit
Han gav sig av på kvällen
Lämnade sin trygga sten
Pausade på många ställen
Blev trött i sina långa ben
En gädda lurade i säven
grodan såg den i sista stund
Sen såg han också räven
I ögonen fick han inte en blund
Styv i korken steg han opp
Han fortsatte sin resa
Med självförtroendet på topp
Gick han på en farlig nesa
Nu mötte han en snok, fy fan
Han darrade, blev stel som stål
Men snoken han var mätt den dan
Hade redan svalt en stor fet ål
Han fick en släng av självkritik
Han ville hem till mamma
Han greps av ångest och panik
Simmade hemåt med det samma
Så kom han åter till sin sten
Här hade han varit ägg och yngel
Han putsade sina trötta ben
Hade uppfört sig som en slyngel
Borta bra men hemma bäst
Nu satt han här o tänkte på
Att livet kan ju vara fest
Även i en liten å