tysta gitarrdån
ekar i mina öron

av musik och toner
som bara du vet hur man spelar.

det blir aldrig magiskt
glittrande
eller oövervinneligt

men det finns alltid.

med en glödande penna i min hand
försöker jag vara som du

lika ordinär och tom
men det går inte

eller som alla andra.

när allt sen tar slut
så kommer ett ord finnas kvar
ett svalnat,
en gång i tiden
glödande,
ord.

den dagen är det
ditt ord mot mitt.