... hur min innerliga saknad
efter den där rätta
som är den som är
ämnad för mig,

i sig
blir till ett hinder 
för mig ...

Som om 
jag vill för mycket
och söker 
på samma sätt
som när
man går och handlar
på hungrig mage ...

Är ju inte religiös
i egentlig mening
men dock likväl
har insikten 
infunnit sig
även i mig
om att
det finns 
oändligt många
olika existenser
i vår Herres hage ...

Men samtidigt
lever optimisten
inom mig
ett rätt rikt liv
och hjälper mig
att behålla distansen
men också skänker 
mig nya perspektiv

på mitt aktuella tillstånd
och situation
i mitt verkliga liv

Om än såväl
livrem som säkerhetslina
genom åren kommit
att bli 
en del av 
den obotliga optimist
och tillika romantiker
jag trots allt är
alltid har varit
och så fått lära mig
acceptera 
att jag så ock lär förbli ...

____________________________

Tidigare publicerad här i augusti 2012