... som inte kunde stå ut med
att du ej vare sig
kunde släcka 
den eld du såg inom mig
eller få den till att flamma upp
för att förbränna mig ...

Du förbannade
den strålglans
som skänkt mig 
såväl
bekräftelse 
som
självkänsla nog

för att du ej
trots otaliga försök
lyckades krossa 
det som du älskade i mig ...

... Det som gjorde
att du ej kunde lämna mig
och därmed tvingades
leva med risken
att bli lämnad av mig ...

Du gör fortfarande ont i mig ...

... Men likväl hoppas jag inom 
att någon lyckats få din själ
till att finna sinnesro
och våga stanna kvar
för att förbli
tillsammans med någon 
som verkligen dig älskar
och vill dig allt väl

Någon du känner dig 
otvungen till att stanna kvar hos
och som får dig att känna dig
välkommen och trygg 
oavsett din oroliga själ

och som just därför
kan få dig att 
låta bli lusten
att tvinga fram ett farväl ...

__________________________

Publicerad här tidigare i augusti 2012