Utkast till ett liv i burk
genom min kropp växer allt men ingenting mina ögon gror allt blir en kaskad av intryck ändå blöder inte sanningen hörde ordet eka bort mellan ravinens klippväggar där alla öron är döva lögnerna rinner ner likt fukten på berget medans sanningen desperat försöker hitta ut hitta hem till vem
mössen har byggt bo i gången vilket får mig tondöv stilla rinner mitt liv förbi klockan tickar men får inte grepp om tiden livet och tiden förblir alltid motsatser levande förstår inte döden väntar in tiden varför göra mer än nödvändigt dötid är vilsam tänkte han när han såg liv efter liv kila förbi likt mössen i gången
många burkar står på hyllan där känslor samlas stänger in dem när jag skruvar på locket öppnade fel burk en gång då var allt dött inuti
tappade burken i golvet skönt ,då var den känslan borta gick vidare tommare än förr trasigare än nu
tänk om alla burkar går i kras
vad är jag då
Skapa | Skriva
av
Hopplös själ
Läst 96 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2021-05-22 23:31 |
Nästa text
Föregående Hopplös själ |