... eller kanske avhandla
är i sig någonting
vi borde avhålla oss ifrån
att allt för mycket sammanblanda ...
Vi vet ju att det handlar om
i första hand
åtminstone ibland
vårt val av språk
Men också till stor del
om struktur och form
- Inte så mycket
innehåll, verklig mening och innebörd -
Det bör handla om
någonting
vi alla kan samlas och enas kring
Någonting utan tråk
och annat som skulle kunna
lägga grogrund för bråk
Hjärta och smärta
längtan och trängtan
faller fett bort
Inga långa tirader
utifrån alltför personliga referenser
Sånt må för vissa vara av intresse i sig
men faller utanför ramverket
för de allra flestas primära preferenser
Nej, en god och välskriven text
med inneboende löfte
om framtida utveckling och tillväxt
är en text vars helhet och delar
i samverkan
vi alla kan samlas och enas omkring
En text som strävar efter att
alla skriftställare förena
kring vad som är bästa norm
vad avser
struktur
innehåll och form
Språket
Ja, det är ju själva huvudstråket
Den röda tråd
vilken löper igenom
och knyter ihop
vår valda titel
med de mellanliggande
ordkombinationerna
för att slutligen
dra ihop helheten
i slutet för att
förena de olika
inkluderade
konstruktionerna
av för de i sammanhanget
noga utvalda situationerna
Språket är av central betydelse
om än ordval och form
är väsentligare än
dess egentliga förmedlade
inneboende bärande lydelse
Nej, för att vi ska kunna
utveckla vårt skrivande
måste vi samla vår energi
på att fokusera på
det som vi kan
samlas och förenas kring
oavsett det är en kvinna eller man
Någonting som lägger grunden
för en levande diskussion
och känsla av grupp-inklusion
i och kring det som skrivandet
bör handla om
Det vill säga
absolut ingenting
av egentlig mening och innebörd
vare sig var för sig
eller i förening
Men på ett sätt
som fångar, griper tag i och berör
och får läsaren att inte kunna sluta läsa
av fascination och hänförelse
inför hur fantastiskt skickligt
författaren lyckats fånga
och beskriva absolut ingenting
som alla med sådan förtjusning
och samstämmighet kan förenas kring ...
Vet inte om detta är vad
jag vill att mitt författarskap
ska handla om i grunden ...
... men när jag läser en del texter
och utifrån en del kritik jag stundom får
och läser att också andras texter
liknande omdömen och kritik ernår ...
... är det som blir
ett flöde av renodlad ironi
som jag bara måste få
tvinga så många som möjligt
att bita i
ta ställning för eller emot
och fundera över
var de själva står någonstans
Det vill säga
vill du värna och utveckla
författarskapets och skrivkonstens
verkliga syfte, mening och innebörd
att förmedla någonting du vill berätta
på ett sätt som når ända fram, berör
den som läser det du framför ...
Eller är det själva ordbehandlingen
och att möta en förväntad efterfrågan
som är grunden till vilken du
i ditt skrivande är bunden ...
Kanske lite många ord
för att lägga fram vad jag vill säga
på detta mitt publikt avgränsade bord
Men det är i alla fall
någonting som är mer
än blott bara ord ...
_______________________________
Tidigare publicerad här i oktober 2012
- Vill understryka att detta är min subjektiva
uppfattning som jag uttryckte och den står jag
fortfarande för. Men samtidigt respekterar jag
att det finns många som inte delar denna uppfattning.
Än mer angelägen att ta till dig och fundera över
med hänsyn till aktuell diskussion kring poeter.se och dess innehåll ...