Emma: Emellanåt saknar jag Viktoria, det måste jag medge. Hon må vara en narr, men hon är emellertid en frisk fläkt, och jag undrar verkligen vart hon tog vägen?

Ada: Aaah, jag saknar henne inte det ringaste. Jag har sannerligen fått nog av hennes spratt. Här har hon inte mer att göra. Jag säger som Archimedes: Rubba inte mina cirklar!

Beda: Ber er att lyssna på min synpunkt: Själva idén med en studiecirkel är väl folkbildning och demokrati, cirklarna utvecklades ju i arbetarrörelsens barndom? Så även om du agerar ledare för det mesta, Ada, har du ingen rätt att tala om DINA cirklar. Det här är allas vår cirkel och jag ber om er medkänsla, systrar. 

Cilla: Cirkus, vilken cirkus! Jag ber om lite lagom tystnad, kanske inte största möjliga, men bara så pass att jag kan koncentrera mig på centrum i cirkelstygnen. 

Dora: Dåraktiga är ni, allihopa. Jag säger som Strindberg: det är synd om människorna.