På en utställning
vandrade barnajaget
mellan lerskulpturer
uppbådade på piedestaler

För nya ögon är det styggt
en livmoder med kastanjhölje
inuti skymtar de jordbundna -
nakna, skalliga och ihopkrupna

Taggarna utåt sades det
dagen då benen sammanfogats
är det växtvärken som gör ondast

Det finns många rosor i trädgården
Människan, hon ska vakta sig!
dofterna stegrar och förblindar

Som devisen,
under varje foderblad väntar glasnålar
i det nära högst fördolda reser sig spetsade pålar
över varje valv kröker sig taggtrådar

Valfrihet är inte längre efterlängtansvärd
den är drunknad