Kylslagna vindar viner
omslutsblåser kring min sorg
Kastar ut frostrubiner
hjärtat fångar i sin korg

Känner mig själsförlamad
då kärleken tar till flykt
Känslan var inte anad
allting tycktes vara tryggt

Gråten greppar hårt min hals
stryper sakta livslusten
Dess luft finns snart inte alls
kysser sista vindpusten