åh du min så stukade brutna själ

du som flög mig obehindrat var som helst och överallt

men jag känner dig inte längre utan endast din frånvaro

all den känsla och konstlade tillhörighet är borta

men visst …skuggor är fortfarande tydliga

även om min egen på något sätt har krympt

så jag är numera endast en skugga av mitt gamla ego

här vid ett annat hav …vid en annan kust

här på min allra sista strand

för det var tills sist jag som hade förlorat allt.

jag som var en fisk fångad i en glasburk

för jag var ju bara ett barn tills jag fyllde 40

det finns inte längre någon längtan dit

dit till någon själsligt främmande plats

för tryggheten har även infunnit sig i min sargade själ

jag skulle hellre varit den där främlingen utan namn

än den främlingen jag var på samma plats som henne

men nu har jag slutat att vända mig om …och slutat att hoppas

Copyright © AndLou