Vad säger du när jag låter leendet falla och avtäcker avskruvade halspulsådrar? Jag trär på mig colwnuninormen och skriker \"oooouuuiii\", springer med jämnplatta steg i takt till blodets pumpande karaktär när det blandar sig med gruset nedanför. Just det. I takt. Rytmen skapar liv. Hoppsan. Det blev inte vitt. Det blev rött. Fel kran.

Och vi måste alla undvika de avhuggna tentakler som sprattlar längs gångarna som rytmstarka minnen av ett i historien imponerande monster. Om än avskurna ifrån sin värd, berövade mening och nytta samt framtidstro, har de än förmågan att penetrera oss alla, om och om igen,106 gånger per minut, där vi springer runt i eggande oskuldsfullhet.

Vad säger konduktörn när han klipper bröstvårtan i veckans candid porno och upptäcker att låset till hans innersta drömmar aldrig var mer än en papperslapp, skriven av hans föräldrar efter den där leken med kattungen? Och alla hoppar runt i tamburn och bejublar den upplösta perceptionspsykologins hårdaste nöt.

Vad säger den skäggiga damen när hon upptäcker att det blonderade hårets sista blondering endast var det tecken som gjorde hennes försök så förgäves, att hennes strävan inte bara gjorde skägget längre, utan också längtan styv? Nånstans omformades hennes inplanterade bröst till enorma nävar som långsamt ströp högst betalande.

Vad säger den lilla pojken med de stora ögonen och de deformerade tänderna, omsorgsfullt slitna till ett hjärta efter tusentals timmars munarbete med mänsklighetens mest mörka förnekelse?
\"No problem mister\"
ty han har själv vant sig att bara existera mellan 22 och halv tre.

Vad säger du när alla de intryck du trodde var din våtaste dröm bara var en i raden av straff, utförda i syfte att på mest uppenbara sätt demonstrera din värdelöshet, att svärta ditt kön så till den grad att det går bortom din vildaste bekräftelse?

Vad tänker du när föremålet för din värsta fustration längtar till att bli utsatt för din vrede och ser endast sig själv fullkomlig sitt kön när du öser ut ditt förakt och hat, att varje droppe av ditt äckel fyller mun och svalg och en naturlig harmoni har slutit sin erotiska cirkel och ljudet av ordet \"tack\" når din själ och det var det sista du väntade dig?

Hur reagerade lindansaren när hans finaste fetisch, omsorgsfullt bevarat i hämningslöst våld och bitter svartsjuka, plötsligt fick liv i sina ben och dansade bort till närmaste besudlingsmottagning och kallade det sin räddning, utan att ens betala för den prislapp som fanns tatuerat på dess kön?