Jag är ingen sådan som känner
Allt som får det att bränna inom mig skrämmer
Om det gör ont eller känns magiskt
Spelar ingen roll
Jag flyr
Likt rådjuret då vargen fått vittring
Jag springer
För att slippa
Vara sårbar
Spricka likt såpbubblan
Så vacker men så skör
Bygger murar
Drar mig undan för att slippa ras
Ensamheten är ändå mer hanterbar
Än det som blir kvar då allt annat brustit