Där på den allra vackraste av vägar

där jag nu helt stilla vandrar fram

jag är så lycklig njuter under solen

och försöker att borsta bort allt damm

där i en liten glänta mellan träden

ser jag hur bergen mot vattnet sluttar

ja där som hela Atlanten tar sin början

och där nu fastlandet helt slutar

här kan jag nu åter börja att leva

och jag kan minnas det som var

för här kan jag ännu höra skratten

som i mitt minne dröjt sig kvar

ser hur min strand snart står i blom

där i denna helt gyllene soluppgång

ja här formas alla minnen till en text

från en gammal och vacker sjömanssång

det är den allra vackraste av morgnar

då när en ljum havsbris ger mig frid

där all historia nu åter bjuder minnen

från en sen ganska länge svunnen tid

jag står helt förundrad där på stranden

där någon sitt sandslott nyss har byggt

just här och nu kan jag åter igen förnimma

allas vår egen historias vingslags flykt

Copyright © AndLou