-You'll be going loco down in Alcopulco if you stay to long. Or in London, my friend!

Jag söker efter en anonym adress i London. Någon sa att det skulle finnas en flyttfirma vägg i vägg. Jag får inte komma försent för jag måste ha mitt pass.  Men den ska ligga brevid den Svenska Ambassaden vid Marble Arch.

Min pappa arbetar där. Han kom hit när han bara var 18 år.  Jag hade fått ett röstmeddelande på knackig engelska. Han behövde min hjälp. Är det desperat eller en utsträckt hand, för mig spelar det ingen roll.

Jag minns historierna, verktygslådan på pakethållaren. De blanka checkarna, förtroenderna som växte fram. Men nu behöver han mig tydligen. Vi har inte träffats på tjugo år. Jag behöver hitta honom snabbt.

Min fru där hemma vet ingenting om det här. Hon drömmer om ett hus på Costa Tropical med promenadavstånd till en mangoodling. Hon babblar på om katter och yoga och planerar för pensionen. 15 år för tidigt.  Jag är egentligen inte alls intresserad. 

För jag behöver hitta pusselbitarna till mitt förflutna. Förstå vem jag egentligen är. Han döpte mig till ett annat namn än det jag har nu. Samma namn som han själv bär.

När jag träffade honom sist var jag bara 15 år och han kallade alla - My friend! Han ville visa mig världen men jag hade biljetter till scifi-mässan i Älvsjö. Han ville att jag skulle flytta till London men jag hade precis fått jobb i Huddinge. Jag kände ett märkligt motstånd och samtidigt en rädsla, för något nytt och okänt. 

Jag vågade inte lita på någon som var så storstilad och flott som han. Nu däremot, så kan jag inte känna mig hel föränn jag har hittar den där delen, som är så lik mig själv. Enligt andra så är jag en kopia av min far. Förutom att jag inte tar så lätt på saker och ting som han gör. Det finns inget - My friend, ryggdunkande i Norrland.

Men jag flydde också min hemstad. För att jag aldrig kände mig som dom. Så nu är jag här och letar, men efter vad egentligen?